söndag 28 april 2013

Ett erkännande på gott och på ont.

Du vet allt nu. Nästan varenda liten detalj.
Har jag gjort rätt? Har jag gjort fel?
Jag skulle ändå inte klarat att vara tyst. Du skulle oavsett fått veta allt på något sätt ändå... Bara inte allt på en gång, men nu fick det bli så. Hoppas bara jag inte skrämt iväg dig, för då vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Rädslan börjar komma ifatt, men jag ångrar det inte ännu. Jag ångrar inte en sekund att jag skickade smset!



Rätt eller fel?
Bra eller dåligt?
Kommer detta resultera i ett farväl?
Hoppas inte!