Förlåt

Förlåt för att jag blev mer possitivt inställd till livet.
Att jag var så pass ärlig och berättade som det var, Att tiden med honom för mig bara var "en pjäs"

Den som påstod att ärlighet varar längst vet inte vad hen pratade om.

Den som påstod att livet är lättare om man blir mer positivt inställd vet heller ingenting.

Leva

Så mycket som snurrar! Eller egentligen inte, snarare lite samma saker som snurrar.

- Jag vill leva, men ändå inte. (Ingenting löser sig bara för att man dör)

- Jag vill flytta hem, men skulle aldrig funka. (vill nog de för saknar systrarna)

- Vill inte bo ensam. ("Ensamheten" får mig att må sämre :/)

- Vill inte vara till besvär. (vilket jag tycker att jag är, men uppenbarligen inte är i allt för hög grad)

Vad ska man göra mer än att bara fortsätta som vanligt? Det löser väl sig så småningom. Vet i alla fall att jag inte trivs i lägenheten. Känns... Fel.
En sak till vet jag. Jag kan lugnt leva utan Sasha, men jag vill inte det! Har förstått att andra faktiskt kan bry sig och älska mig trots att jag är som jag är... Och att jag tycker jag är värre än jag egentligen är.


Spenderar dagen med musik (T-ara) spel (TSW för tillfället) och städa. Får se om man träffar Alli idag eller inte. Vet inte alls hur de blir >_<
Katten är lugn för tillfället också. Ett under har skett!!!


Bye Nyappy o(>w<)o

<3

...

Ett andetag i sänder

Tag mina händer

Varje blick jag får

Dina fingrar genom mitt hår

Ett leende så sött

Trotts att du är trött

Du ler mot mig

Jag ler mot dig

Jag kan inte förstå

Hur det blev vi två

...